avlor på väggarna, till och med en gammal flamländare av känt namn; ett vackert bibliotek, ett dyrbart mikroskop och ett staffli.
Fastän gammal skolkamrat mottogs man av den tjugofyraåriga misantropen med en konventionell artighet, blandad med misstroende och ovilja.
-- Förlåt att jag frågar, men har du galoscher? Får jag besvära bror att torka av sig i tamburen, det är nyskurat och...
Det var alltid nyskurat!
Han tog fram en cigarrlåda.
-- Tack, röker du inte själv?
-- Nej, aldrig!
-- Å! Men då skall inte jag förstöra dina gardiner!
-- Gör ingenting, du kommer inte hit för att röka.
-- Du är bitter.
-- Ånej! Jag erinrar mig, förlåt mitt propos, min första termin. Jag kände mig ensam en gång och bad några gamla vänner från skolan hem en kväll för att dricka ett
